Översiktlig geofysisk mätning från flygplan eller helikopter ger grunden för kartläggning av geologin inom stora områden - ofta flera kvadratmil. Resultaten vägleder prospektören till platser med lovande geologiska förutsättningar.

 

Geofysisk mätning på marken genomförs när ett lovande område för prospektering avgränsats. Det går att mäta många olika egenskaper i marken. Vanligen mäts intensiteten i det magnetiska fältet, som är det fält man använder för att t ex orientera med. Det magnetiska fältet avslöjar hur berggrunden är uppbyggd, också i områden där berggrunden är helt täckt av jord. Ibland mäts motståndet mot elektrisk ledningsförmåga i marken – det kallas resistivitetsmätning – många malmmineral har lågt motstånd. Förutom de två metoderna som nämnts finns flera andra att välja på, allt efter problemställning.

 

Ett arbetslag förbereder de geofysiska mätningarna i det intressanta området.
Det första steget är att sätta ut stakkäppar eller snitslar med lagom avstånd från varandra för att mätningsteknikerna enkelt ska kunna orientera sig vid mätningens genomförande. Ibland kan utsättningen av detta s k staksystem kräva viss siktröjning längs några viktiga linjer som bär upp staksystemet. Modern GPS-teknik har dock minskat behovet av röjning något.