|
Den internationella guldmarknaden
Världsmarknadspriset på guld har under de senast fem åren stigit dramatiskt. I början av 2005 kostade ett ounce guld drygt 400 dollar. I början av april 2010 handlas guld i över 1.150 dollar per ounce – en ökning med nästan 200 procent. Den snabbaste ökningen har vi sett de senaste 18 månaderna.
Mot slutet av 2008 drabbades världsekonomin av en allvarlig finansiell kris. De ekonomiska stimulanspaketen som lanserades för att påskynda återhämtningen av inhemska och internationella ekonomier riskerar på sikt att öka inflationstrycket och därigenom minska värdet av många tillgångsslag. Intresset för ädelmetaller påverkades däremot positivt av krisen då många aktörer ville diversifiera sina investeringsportföljer och sökte sig bl.a. till guld i större utsträckning. Guld har under lång tid betraktats som värdebestående i orostider. Centralbankerna har åter börjat netto köpa guld och en lång trend har därmed brutits.
Gruvproduktionen är däremot begränsad då nya större fyndigheter är få och ledtiderna från upptäckt till produktion blir längre och längre. Den totala gruvproduktionen idag räcker t.ex. inte för att tillgodose det totala behovet av guld som enbart smyckesindustrin efterfrågar. För att täcka behovet av guld krävs omfattande återvinning och nettoförsäljning från världens centralbanker.
Lappland Goldminers är därför väl positionerat inför framtiden och vi bedömer att Fäboliden projektet, med alla tillstånd redan på plats, ligger mycket väl i tiden.
Efterfrågan på guld
Efterfrågan är spridd över hela världen men 55 procent av efterfrågan är hänförlig till fem länder – Indien, Italien, Turkiet, USA och Kina. Efterfrågan kan delas in i tre kategorier – smycken, investeringar och industri.
Efterfrågan på smycken
Smycken svarar för cirka två tredjedelar av den totala efterfrågan där USA svarar för den värdemässigt största efterfrågan medan Indien svarar för störst efterfrågan räknat på volym. 24% av världens efterfrågan på smycken konsumerades i Indien under 2008. Efterfrågan i Indien styrs till stora delar av kulturella och sociala traditioner som inte är styrda av globala ekonomiska trender. Kina utgör en växande marknad medan marknaden i västvärlden till stora delar styrs av makroekonomiska faktorer.
Guld som investering
Guld som investering svarar för cirka en femtedel av den total efterfrågan på guld och är den enskilda faktor som ökat snabbast sedan 2003. Mellan 2004 och 2008 bedöms värdet av de finansiella investeringarna ökat med över 400 procent. De huvudsakliga motiven till investeringar i guld utgörs av en stark tro på ett högre guldpris då utbudet inte förväntas kunna möta en framtida efterfrågan. Den nuvarande osäkerheten i den globala ekonomin och guldets förmåga att skydda mot osäkerhet och instabilitet försäkrar även investerare mot finansiell risk. Det är även relativt enkelt att investera i guld då investerare kan välja att handla guld på de internationella börserna utan att fysiskt behöva köpa eller leverera guld.
Industriell efterfrågan
Ungefär 11 procent av total efterfrågan utgörs av guldleveranser till industrin. Guldets förmåga att leda elektricitet och motstånd mot korrosion gör att guld lämpar sig utmärkt som insatsvara till elektriska komponenter. Guld har även en lång historia inom läkemedelsindustrin och inom tandvården. Högteknologisk forskning använder idag guld som komponent inom många områden och behov finns bl.a. inom cancerforskning, som katalysator för framtida bränsleceller och inom miljöforskningen. |
Utbud av guld
Utbudet av guld kan delas in i tre kategorier – gruvproduktion, återvunnet guld och försäljning från centralbanker.
Gruvproduktion
Ungefär 60% av det totala utbudet mellan 2004 och 2008 utgjordes av gruvproduktion. Guld produceras på samtliga kontinenter förutom Antarktis där guldproduktion är förbjudet. Den totala guldproduktionen uppgår till cirka 2,485 ton per år och är relativt stabil. Nya gruvor ersätter till stora delar gruvor som tas ur drift vilket leder till att den totala gruvproduktionen inte ökar. De långa ledtiderna från upptäckt av guld till en gruva i produktion gör att den totala gruvproduktionen inte ökat trots att priserna dramatiskt stigit de senaste åren. Det är inte ovanligt med ledtider på 10 år och uppåt.
Återvinning
Höga guldpriser gör det ekonomiskt lönsamt att återvinna guld och återvinningen bidrar till prisstabilitet. Mellan 2004 och 2008 utgjordes 28 procent av utbudet av återvunnet guld från världens smältverk.
Centralbanker
Centralbanker och andra organisationer, t.ex. Internationella Valutafonden, håller omkring 20% av världens sammantagna guldlager. Totalt uppgår världslagren till ungefär 163,000 ton vid utgången av 2008. I genomsnitt håller världens centralbanker cirka 10 procent av sina reserver i guld. Variationer är givetvis stora mellan länder. Centralbanker har sedan i slutat av 1980-talet varit netto säljare av guld men försäljningarna har kraftigt minskat under de senaste åren. Under 2008 netto sålde centralbankerna endast 246 ton guld.
De finns starka skäl till att värdens centralbanker kommer att fortsätta att hålla betydande guldreserver. De främsta anledningarna är att innehav av guld innebär diversifiering av tillgångar, ekonomisk säkerhet, skydd mot inflation, fysisk säkerhet och inte minst den internationella trovärdigheten av guld som tillgång.
|
