Guldpriset i perspektiv

Man kan konstatera att guldpriset har en inverterad korrelation med dollarn (se diagram) och att guldpriset verkar utvecklas väl när aktier och obligationer utvecklas mindre bra.

Vad styr guldpriset i ett större perspektiv?

Om vi vidgar perspektivet till 1900-talets finansiella historia så kan man urskilja två perioder av kraftigt stigande priser för guldrelaterade tillgångar, 1928-1937 och 1971-1980. Båda perioderna varade i nio år. 1971-1980 gick guldpriset upp från 35$/ounce till en topp på 850$/ounce 1980.

Under 2006 föll efterfrågan på guld uttryckt i ton från smyckesindustrin med 16%. Värdet på smyckesindustrins inköp steg dock med 14% till en ny all-time high. Efterfrågan på guldsmycken styrs av en god allmän ekonomisk utveckling och ökar över tiden men den faktiska förbrukningen av guld uttryckt i ton är i mångt och mycket en funktion av priset. Vi har under tidigare år sett hur efterfrågan från smyckesindustrin stigit i takt med ett sjunkande guldpris. På en guldmarknad som omsätter i storleksordningen en årsproduktion per dag så är inte smyckesindustrin motorn i prisutvecklingen. Här spelar utvecklingen på världens finansmarknader en långt större roll.

Produktionen av guld nådde en toppnivå år 2001 på 2 604 ton. Sedan dess har trenden varit fallande och under 2006 så gick produktionen ned med drygt 2% till 2 467 ton. Det största produktionsbortfallet skedde i Sydafrika där man nu är nere på de lägsta produktionsnivåerna sedan 1922. I de stora gruvländerna, Kanada, Australien, USA och Ryssland noterade man också fall i produktionen. Världens numera största gruvland, Kina ökade dock sin guldproduktion med 7%.

Nedgången i prospekteringen efter guld under 1990-talet gör också att det blir svårt att räkna med några produktionsökningar framöver. Ledtiden från prospektering till gruva är väldigt lång och har blivit allt längre med hårdare miljökrav.

På aktiemarknaden har uppgången av guldpriset resulterat i att guldaktier varit en av de främsta branscherna under de fem senaste åren. Utvecklingen hade kunnat vara än bättre om kostnadstutvecklingen för branschen hade varit gynsammare.

Enligt Raw Materials Group så har rörelsekostnaderna (cash cost) stigit med i runda tal 50% under samma tidsperiod. Bakgrunden till detta är ett kraftigt kostnadstryck, valutaeffekter och att man bryter malmer med lägre halt. Bolagen har också haft väldigt svårt att hålla sina reserver intakta trots kraftigt ökande prospektering. Detta problem försöker man lösa genom att köpa reserver via uppköp av konkurrenter och prospekteringsbolag. Sällan lyckas man dock öka mängden guldreserver per aktie, som är den viktigaste variabeln tillsammans med vinstutveckling när det gäller att få en aktie att gå upp i pris.

Under 2000-talet har Kina kommit tillbaka som en aktör på guldmarknaden, vilket kan visa sig vara av stor betydelse framöver. En guldbörs har startats i Shanghai och sedan juli 2003 är det åter lagligt för privatpersoner i Kina att köpa guld. Kina har tidigare i historien, precis som Indien, importerat mycket guld och många väntar sig ett liknande utveckling framöver.

Under de senaste åren har investeringsmarknaden för guld vaknat till liv. Detta har gett upphov till att ett för guldmarknaden nytt instrument skapats, ETF. ETF står för ”exchange traded fund”. Det är en aktie som motsvarar 1/10 ounce fysiskt guld. Man skulle kunna likna den vid en gammaldags sedel som i princip var ett kvitto på deponerat guld. Det här är en oerhört intressant utveckling, det öppnar för all världens aktiefonder att köpa guld. Det innebär också ett väldigt kostnadseffektivt sätt för privatpersoner att köpa guld utan att behöva tänka på att förvara guldet någonstans. World Gold Council har som målsättning att driva fram notering av guld ETF’s på världens alla börser.

Sammanfattning

Sammafattningsvis kan man konstatera att väldigt mycket talar för en bra utveckling för guldpriset framöver. Den kraftiga expansionen av världsekonomin skapar ökad efterfrågan på smycken medan avregleringarna runt om i världen har skapat en situation där man för första gången i modern tid kan handla guld fritt på ett kostnadseffekltivt sätt. Momsen på investeringsguld inom EU har försvunnit och stora marknader har öppnats. Centralbankerna, som varit nettosäljare under lång tid, tittar nu förvånat på medan marknaden tar hand om deras guld och omvandlar det till pappersguld (ETF’s) precis som de gamla guldsmederna gjorde för 100-tals års sedan när de grundlade de första bankerna. Våra pengar får däremot mindre och mindre uppbackning av reella värden i takt med att centralbankerna minskar sina innehav. Alla centralbanker är dock inte längre på säljsidan. Framför allt Ryssland ökar sina guldreserver och de tvekar inte heller att ifrågasätta dollarn som reservvaluta. För att vi ska få en explosiv utveckling av guldpriset såsom på 70-talet så saknas dock en viktig komponent och det är en i västvärlden klart stigande tendens för inflationen.

Guldnoteringarna är Londons FM notering, USD/SEK är Riksbankens. Se större bild