Guldets väg från prospektering till gruva
Process
Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0.1 mm. Detta görs i flera steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning.
Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom lakning med cyanid som har egenskapen, tillsammans med luftens syre, att lösa den ädla metallen i vatten. I takt med att guldet löses ut adsorberas det på aktivt kol, vilket tillsätts lösningen. Detta kol, med dess guldinnehåll, avskiljs så för vidare behandling.
Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas till ett sandmagasin för deponering. Under processen har tidigare gjorts en uppdelning, för att de ur miljösynpunkt farliga elementen som svavel och tungmetaller, ska koncentreras till en mindre del av restprodukten. Denna del, ca 10%, deponeras på ett mycket kvalificerat sätt, medan den icke miljöfarliga får en enklare deponeringsform.
Det på guld laddade aktiva kolet genomgår sedan en lakning med koncentrerad cyanidlösning vid hög temperatur. Kolet återanvänds härefter. Den guldrika lösningen går därefter till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull. Detta smälts sedan och guld och silverinnehållet gjuts ut till s.k. doré-tackor. Dessa säljs till något raffinaderi där guld och silver separeras och raffineras till hög renhet.








Prospektering efter malmuppslag