Jordborrning och bergkaxprovtagning

Jordborrning och ytbergsprovtagning kan utföras t ex då ett intressant område har identifierats med hjälp av geologisk kartering, geofysiska mätningar och/eller blockfynd.

En mindre, ofta bandgående borrmaskin körs till borrplatsen (Fig 5). Bästa möjliga väg används, helst på hårt underlag och gärna i samråd med markägaren. Vissa områden som våtmarker kan av naturliga skäl endast borras under vintern då marken är frusen. Ibland packas snön genom att köra exempelvis snöskoter eller traktor längs transportvägen innan borrmaskinen körs fram. Borrmaskinen provtar jordlagren, vanligen på 0-20 meters djup. Oftast tar man även prov av översta ytan av berget, bergfragment som kallas bergchips eller borrkax (Fig 6). I vissa fall avverkas enstaka träd för att borrmaskinen ska kunna ta sig fram.

Jordproverna och bergproverna läggs i förpackningar och transporteras iväg till ett arkiv för geologisk kartering och skickas sedan till ett laboratorium för analys av metallinnehållet.

Jordborrning och ytbergsprovtagning är liksom diamantbergborrning en relativt dyr prospekteringsmetod. Vanligtvis kostar borrningen 200-300 kronor per meter. Avståndet mellan proverna varierar vanligtvis från 10-400 m. Syftet med denna typ av provtagning är att testa av ett större område, i vilket man har indikationer på att det finns mineraliseringar. Förhöjda koncentrationer av intressanta metaller kan leda ett steg vidare i prospekteringsarbetet, vilket då vanligtvis blir diamantbergborrning.

Fig 5. Exempel på jordborrmaskin.

Fig 6. Principskiss som illustrerar ytbergprovtagning och moränprovtagning.